Dags för Terräng-DM i Sandvad. Nu gällde det! Var står jag? Testet på terrängserien visade att jag inte riktigt hade styrkan ännu och Wedevågsloppet 10,2 km visade att jag kunde öka farten andra halvan om jag tog det halvlugnt första halvan. Taktiken var klar! Bestäm inte farten själv utan försök bara hänga med konkurennterna och sedan försöka göra något på slutet om det fanns några krafter kvar.
Starten gick, 72 löpare på en traktorväg kan bara sluta i trängsel och mycket riktigt blev det trångt och bökigt. Efter att ha fått några riktiga knuffar så hittade jag ryggen på min störste konkurrent och tog skuggan där. Efter 800 m kom vi fram till den långa stigningen där det blev ännu trängre, i princip bara ett spår. Min konkurrent knäppte ett par, tre passeringar precis innan och jag blev lite fast bakom och tvingades släppa lucka. Tog mig succesivt upp i fältet då jag gillar uppförslöpning även om det gärna får vara lite bredare och jämnare så det går att springa om. Efter en stigning på 800 m så vände det tillbaka utför igen. Bakifrån började nu de löpare som jag knäppt uppför att suga sig ifatt och förbi då jag är en tämligen medioker utförslöpare och dessutom var lite rädd för mitt knä i branterna. In till varvningen sedan så hade jag en bra lucka fram till min konkurrent i M45 och kände att det var tämligen hopplöst att kunna komma ifatt. Som tur var så hörde jag att strax bakom mig hade jag några Startare som jag gärna ville slå och det gjorde att jag tryckte på ut på andra varvet och resonerade som så att vem vet vad som händer där framme? Han kanske tröttnar! Drygade ut lite bakåt fram till långa backen och tryckte till uppför med följd att jag drog ifrån ganska rejält bakåt. Något som jag visste var nödvändigt med tanke på utförslöpningen in mot mål. Lyckades hålla trycket uppe hela vägen in och höll rent bakåt.
Nöjd? Nja, vet inte riktigt! Jag slog löpare som jag tagit stryk av tidigare men samtidigt så lyckades jag inte trycka upp pulsen ordentligt. Var uppe i 170 som mest och med tanke på att jag har en pulströskel på 173 och maxpuls på 184 så var det lite klent. Samtidigt så lyckades jag springa två jämna varv med endast 4 sekunder långsammare andravarv.
Känner att jag inte riktigt har självförtroendet att ta risken att spränga mig ännu utan springer lite för mycket på säkerhet ännu.
Silver i M 45 och 20 sekunder efter en en konkurrent som jag var 1:52 efter i lördags på 10,2 km är trots allt helt okej!
Nu har jag nått upp till en okej tävlingsnivå. Kommande veckor blir det riktig hårdkörning för att försöka lyfta den nivån ett eller helst två steg till. Ska t.o.m. försöka få till några dubbelpass/vecka och komma upp till en dos runt 9-10 mil/vecka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar