Hade beställt fint väder till i dag då jag planerade att göra smygpremiär på våran terrängserie i Glanshammar. Solen sken hela dagen och vädret var helt perfekt. Jag laddade mentalt och gjorde i ordning kortbyxor och t-shirt att springa med i vårsolens sken!
Så kommer jag ut till Glanshammar strax efter fem och någon hade tydligen bestämt sig! Himlen öppnade sig och regnet började strila i en fast ström!
Hm...hur gör jag nu? Korbyxor och t-shirt trots regnet eller på med varmare kläder?
Beslutet blev att köra enligt planen då jag har tänkt att tävla i Wedevåg på lördag och ännu inte vet hur det känns att tävla tunnklädd. Hellre frysa i dag och veta att det inte går att springa så här i regn och +10-12 grader än hamna i den situationen på lördag och i 1 mil. Det visade sig att det gick riktigt bra att klä sig så här i den här temperaturen och förutom korta bitar i skogen så frös jag inte alls.
Till loppet så...
Starten går med en utförsbacke och skarp vänstersväng redan efter 50 m. Planen var att hålla ut kurvan och ta det ganska lugnt i början. Pang, startskottet small och alla började spurta! Hade jag misstagit mig? Var det OS-finalen på 100 m och inte terrängserien 2,5 km som jag hamnat i? Efter 100 m låg jag kring 15 plats och längst fram 30 m före låg det en lång gasell, Usain Bolt? Nej, det var Johan N från IF Start som tyckt att förra veckans start blev trång och bökig och därför bestämt tog täten nu! Jag jobbade mig upp i fältet och efter ca 400 m var jag i rygg på de löpare som jag planerat att ta sällskap med från början. Planen var att avvakta och inte spränga mig i de första uppförsbackarna utan spara lite krafter till andra halvan av loppet. Efter knappt halva loppet var jag så framme vid andra uppförsbacken och mitt tålamod tröt. Jag gick om mina personligt utsedda harar (De hade ingen aning om det:-)) och tryckte till lite. Kändes fortfarande bra! Nästa uppförsbacke och jag tryckte till igen. Kom i fatt Johan I från IF Start men kom aldrig förbi. Strax efter kom nästa stigning upp mot 2 km, nytt tryck och nu kom jag om Johan. Detta visade sig bli mitt dödsryck då jag därefter stumnade och ganska snart fick både fick släppa om och i väg Johan. Nu började jag höra flås bakifrån. Visste att Sören från IF Start närmade sig men hade inget att svara med när han blåste förbi! 200 m kvar att löpa och stumma ben! Slänger en blick över axeln och ser att den som närmar sig bakifrån är en av mina tidigare harar. Inte kan jag ta stryk av honom tänkte jag, laddade på uppför den sista backen för att slippa en spurtstrid in över mållinjen och fick luckan att öka igen. Kom in på upploppet och in på gräset och började i vätan åka skridskor in mot mål! Klarade på något märkligt sätt av att hålla mig på benen.
Sluttiden blev 9:16 och det är jag mycket nöjd med. Att snitta 3:42 i backig terräng på regnhalt underlag var över förväntan. När jag dessutom har tävlat ytterst lite senaste två åren pga meniskskada så var det ett klart fall framåt!
Fortfarande saknar jag den riktiga styrkan och hårdheten och det märks i och med att trots att jag känner mig pigg och är stark uppför så tål jag inte att trycka till ännu utan stumnar.
Nu blir det lätt distans i morgon och eventuellt 200 metersintervaller med Karin på torsdag. Sedan blir det att ladda för Wedevågsloppet på lördag. Fortfarande står min plan kvar att öppna i 4:00-fart för att inte spränga mig och sedan se hur det känns efter 5 km. Pigg=fartökning, trött=försök behåll farten!
Löp på därute så hörs eller syns vi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar